Troligen förlorad för alltid
Okej att jag sårade dig när jag lämnade dig men hur skulle det annars gått för oss. Vi har båda gått vidare i livet nu, utan varandra och det känns väl bra. Du har ditt liv och jag mitt och jag är glad att du gått vidare och mår bra igen. Det är bara en sak som inte stämmer. Jag saknar dig och vill träffa dig igen. jJg vill inget hellre än att prata med dig, se hur du mår och berätta om allt som har hänt på sista tiden. Jag vill bara se dig igen. Eftersom jag, om mindre än en månad, ska sticka från Sverige så känner jag lite panik också. Det kommer gå ytterligare ett halvår innan vi ses igen om jag inte träffar dig nu innan jag sticker. Jag vill inte att vi ska vara sådana som aldrig pratar med varandra igen, det är inte sådana personer vi är. Vi gick skilda vägar för att det inte funkade, det var okej och även vi var okej efter det. Men svket som kom efter är det som jag ångrar, förlåt. Du var trots allt min första kärlek och kommer alltid bo i ett litet rum hos mig. Nu har jag till och med ägnat ett helt inlägg åt dig här i bloggen, även om du inte läser detta så har jag iaf fått skriva av mig lite.
Är bara så rädd att du aldrig vill se mig igen.